283
as. is. os. us. u.
SVEDA
ant. int. ont.
at. it. ot.
Medels dessa 12 grammatiska ändelser samt hjälpverbet esti kunna verbets allatempora och modi bildas säväl i aktiv som i passiv.
Verbets form är oberoende at numerus och person och ändras ej för olikhot hosdem.
De första tre ändelserna as, is, os, beteckna de tre grundtempora !Presens — mi skrib'as, jag skrifuerPrefektum—mi skrib'is, jag skref. jag har skr ifvilFuturum — mi skrib'os, jag skall skrifva
De nästa tre us, u, i, bilda konditionalis, imperativ och infinitiv !Konditionalis— mi skrib'us, jag skulle skrifvaImperativ — skrib u, skrij, skrifvenInfinitiv— skrib'i, all skrifva.
Genom att tillägga imperativet tili det personliga pronomenet uttryckes önskan,afsigt eller vilja.
(ke) li skribu, all han kan skrifva, läl hohom skrifva; Ni skribu, lälom oss
skrifva.Medels ant, int, ont, bildas de aktiva participerna :Presens — skrib ant'a, skrifuandcPerfektum—skrib'int'a, hafvande skrifviiFuturum — skrib'ont a, skolande skrifva
Medels ändelserna o och a erhälla de Substantiv-och adjektiv-samt medels eadverb-karaktär :
Laleganto, läsaren. Lapasinta nokto, den forflulna nallen. Instruante, oni
lernas mein, genom alt undervisa lär man sig själf.Passiva participer bildas medels at, it, ot.Presens — am'at'a, älskad, som älskasPerfektum—am it'a, som har älskatsFuturum ■— am'ot'a, som skall älskas
iEfven dessa kunna ombildas tili Substantiv, adjektiv och adverb.la amato, den älskade, kuiritaj terpomoj, kokla potalisar, li revenis el la
batalo vundite, han älerkom särad frän slriden.Medels hjälpverbet esti bildas de sammansatta tidsormerna :
vi estas petata, ni ombedes
ni estos skribintaj, vi skola hafva skrifvii
si estus laborinta, hon skulle ha arbelal
li estis dormonta, han har skolal somna
mi estas sendita, jag har skiekals
estu benata, var välsignad
PREFIXER
ho- släklskap genom giflermäl : patro, fader;] bopatro, svärfar ; frato, broder,
bofrato, sväger.dis- söndring och spridning : jeti, kasta; disjeti, kasta omkring; semi, sä; dissemi,.
kringströ.